Detta är UIF P08s egna lagsida. Här hittar du som spelare/förälder information om träningar, matcher, anteckningar från föräldramöten mm. Vi uppdaterar även med bilder och nyheter som rör laget.

För dig som är här inne och är sugen på att börja med spela med oss, så är det bara att kontakta någon av oss tränare, kontaktuppgifter hittar du här, eller komma ned på en träning på måndagar eller onsdagar. Vi ser gärna att nya spelare börjar, så välkommen!

Före matchen hade pojkarna tittat på tabellen och tidigare matcher och trodde sig kunna ro hem en lätt seger. Vi var väldigt tydliga med dem att det enda som gäller är vad vi gör HÄR och NU och att man inte får resultat om man inte JOBBAR för det.

Det verkade sjunka in ordentligt för som pojkarna levererade!

Vi pratade om enkelhet i uppspelsfasen, att göra oss spelbara för varandra och att hitta den enkla passningen. Dessutom gärna krydda detta med en hög press.

Efter en väldigt taggad och fokuserad uppvärmningen, var det precis det sistnämnda, som gav resultat omedelbart. Vi klev upp högt och stressade bortalaget till att trycka uppspelet rakt på Vidars rygg och in i mål.

Heleneholm repade ganska snabbt mod och visade offensiva kvaliteter, men vår backlinje hade bestämt sig för att inte släppa till något gratis. Sedan hade vi fördelen av att kunna byta in fräscha ben när det behövdes, vilket inte motståndarna hade. Så i mitten av halvleken när vi gjort våra första byten, gjorde vi på 7 minuter 3 i princip identiska mål efter att vi hade tagit oss fram på högerkant och spelat över backlinjen till vänstra delen av straffområdet där Malte dök upp och gjorde karriärens snabbaste hat-trick.

Vi var alla mycket nöjda i halvtidspausen och vi manade på att vi skulle fortsätta att flytta boll snabbt och trötta ut motståndarna. 

Början av andra halvlek, var de fyllda av lite mer energi och det var jämnt spelmässigt. Sen tog vi över och vi hitta ständigt genom deras tröttnande försvarslinje och andra delen av halvleken gick vi fram till 9-0 efter att Hugo S, Anton, Samuel och Artemx2 kommit fria och överlistat en tappert kämpande målvakt.

Sammantaget, en suverän insats av HELA LAGET, men ett extra omnämnande till vårt centralblock Isak och Felix, som vann i princip varje duell och Bryan och Leo, som dominerade mittfältet, vann bollar och, levererade den ena hotande passningen efter den andra.

Härligt att se att vi firar tillsammans efter varje mål! Man ska inte underskatta den psykologiska effekten av det.

Efter lite motgångar under försäsongen, funderade vi i ledarteamet vad som hade förändrats sedan det framgångsrika fjoråret. 2022 präglades av att vi jobbade stenhårt för varandra och att vi gjorde varandra bättre under träningar och matcher. Av någon anledning, verkade det som att vi tappade det lite grann under försäsongen i år och att detta sammanföll med att vi inte hade några "egna" träningar bara i vår grupp och att vi därigenom en del av vår "lagidentitet". Det har vi ändrat på nu och dessutom gjorde Spanien-resan susen för sammanhållningen och det visar sig på planen också. Vi har dessutom snabbt lyckats integrera våra två nyförvärv Bryan och Artem på ett riktigt bra sätt och de båda tillför mycket till vår slagstyrka.

Så när vi samlas i ringen före match, är det enda vi behöver säga "Vi gör det TILLSAMMANS". 

Hemmalaget spelade typisk "Kvarnby-fotboll" - bollskickliga och med fokus på bollinnehav. Vi stod rätt i våra positionerna och när vi blev utmanade visade vi att vi var starka i defensiva 1v1-situationer, Med den tryggheten (+vinden) i ryggen kunde vi även så sakteliga ta över matchen. Jättefint spel, där vi genom att använda oss av spelbredden kunde öppna luckor i hemmaförsvaret och hitta passningar i djupled började leda till att vi skapade chanser. 

Vi fick en hörna från höger. "Tänk på vinden!" ropade vi från bänken, men Isak hörde nog inte det för han slog hörnan nära mål och till och med in i mål och bjöd på ett "Cantona-firande" mot tillspringande lagkamrater.

Fem minuter senare hittade Bryan genom med en passning till Artem, som lugnt placerade in bollen i mål i sin första match i UIF-tröja! 

Men Kvarnby var inte ofarliga och när de lyckadesgöra 1-2 och vi dessutom drabbades av ett gult kort och numerärt underläge strax före pausvilan, blev det nervöst i halvtidssnacket. Vi manade på om att vi ska fortsätta med samma intensiva presspel och hålla korta avstånd mellan lagdelarna, men att också tänka på att hålla bollen på marken eftersom vi skulle ha motvind i andra halvlek.

Andra halvlek var inte många minuter gammal när Kvarnby utnyttjade medvinden genom att avlossa ett skott från 30 minuter, som seglade över alla och in i mål. 

Vi visade riktigt bra moral och reagerade direkt och bara någon minut senare tog vi ledningen genom Malte på ett skott, som - i våra ögon - fick helt rätt hjälp av motvinden. Några minuter senare jobbade Vidar fram bollen till sin nye forwardspartner Artem, som hade samma goda hjälp av motvinden och satte 2-4.

Vi fortsatte att spela mycket bra och flytta bollen längs marken och hade övertag trots att vi spelade i motvind. Kvarnby stack upp i kontringar, men vår backlinje - anförd av Viktor -  stoppade alla attacker. Tyvärr ansåg domaren att vi vid ett tillfälle gjorde det för resolut och dömde straff till hemmalaget., som de förvaltade på ett snyggt sätt.

Sista 10 minuterna kvar och en riktig nagelbitare på gång. Men killarna visade verkligen att de skulle göra det TILLSAMMANS. Alla jobbade hem och hjälpte till att freda oss mot Kvarnbys forcering OCH vi hade till och med ork att gå till attack själva och skapade till och med fler målchanser än dem i slutskedet. Det var inte mer än rättvist att vi och just Hugo S punkterade matchen på övertid. 

En lördagkväll kan inte börja på ett bättre sätt!

Efter att ha samlat erfarenhet mot internationellt motstånd nere i Cambrils och stärkt gruppsammanhållningen, hade vi stora förhoppningar att vi skulle studsa efter några den lite svagare insatsen i seriepremiären. 

Allt vi hade pratat om nere i Barca hade bitit sig fast i killarna. Att bara bry oss om vårt eget spel och inte lägga någon vikt i hur motståndet är. Att kämpa för varenda boll och att göra det TILLSAMMANS. Uppvärmningen såg fokuserad ut, vi peppade varandra och vi såg laddade ut vid matchstart. 

Därför kom det som en riktig kalldusch när Ariana tog ledningen efter 3 minuter. "Inte en sån match till" flög genom i alla fall Coachens huvud. Men killarna  visade karaktär och studsade tillbaka med det samma. Vårt mittfält tog tag i taktpinnen och vi flyttade boll snabbt och effektivt och använde spelbredden på ett ypperligt sätt. När även det höga presspelet firade triumfer, fick hemmalaget det riktigt svårt och på ett fåtal minuter vände vi till ledning.

Bryan vann boll högt och levererade en fin passning till Carl, som enkelt placerade in 1-1. Hugo S pressade livet ur Arianas backar och tvingade fram en felpassning till Folke, som lika elegant placerade in 2-1.

Sedan hade vi ett visst spelövertag resten av halvleken och kom runt bra på båda kanterna och skapade ett antal fina målchanser, men utan att få resultat på dem. Det dröjde till slutet av halvleken då Carl gjorde sitt andra mål.

I andra halvlek hade vi total dominans. Vår backlinje var helt ogenomtränglig och Ariana kom ingenvart med sitt spel. Tyvärr halkade vi ner i deras låga tempo och fick inte utdelning för vårt stora bollinnehav.

Skönt med en seger och framför allt att vi hittat tillbaka till den härliga lagandan och viljan att kämpa tillsammans, som firade triumfer under förra året. Dock tror Coachen att vi kan höja oss ett snäpp när det gäller bolltempo och rörelse utan boll, vilket därför kommer att vara fokus på träningarna de närmaste veckorna.

En stor eloge både till vårt nyförvärv, Bryan, som tillförde en ny dimension till vårt spel och till 09:orna  Carl, som infriade sin utlovade målgaranti, och Lukas, som gjorde tillvaron mycket jobbig hela tiden för hemmaförsvaret.

De sista veckorna före denna seriepremiär, hade vi på träningarna fokuserat på att trigga tävlingsnerven genom hög intensitet och mycket smålagsspel och poängtera att det ska vara lika roligt att försvara vårt mål, som att anfalla. Killarna antog denna utmaning och uppvisade hög intensitet, som lovande gott.

Även uppvärmningen och matchinledningen gick i samma spår. Men rasade lagmoralen helt efter att vi agerat lite taffligt vid två situationer med någon minuts mellanrum och vi hade försatt oss i en uppförsbacke igen. Det hjälpte inte att Malte reducerade ganska snart därefter. 

Benen såg generellt sega ut, passningsfötterna hade svajig precision och tyvärr såg vi inte helt påkopplade ut heller. 

I rättvisans namn ska sägas att Torn hade en del spelare, som var riktigt skickliga, men vi gjorde inte matchen så svår för dem, så de fick glänsa lite i onödan.

Den uppförsbacke vi försatte oss i målmässigt ledde också till att vi än en gång hade problem med uppspelen och tyvärr ledde bristande spelbarhet och lite slarv med passningarna till att vi i princip serverade Torn 3-4 mål. 

Vi tror inte på att skälla på spelarna efter en sämre insats. Men vi förde fram att vi framförde att det kändes som att de flesta spelarna flydde från sitt eget ansvar - det var mycket fokus på "om vi hade första målet" , om det ena och om det andra, och vi borde ha ett annat spelsystem. Allt detta kan vara sant, men vi bad killarna att vända fokus till sig själv och ställa sig frågan "vad kunde jag ha gjort annorlunda för att vi skulle presterat bättre". Vi bad dem också tänka på de saker de gjorde bra (vilket faktiskt var en del) och ställa sig frågan "hur kan jag göra detta oftare?".

Vi får hoppas att den reflektionen görs innan vårt cupäventyr på sydligare breddgrader, så att vi får se den kämpande lagmaskinen, som vi vande oss vid förra året.

En match, där vi förtjänade bättre. 

Precis som i tidigare träningsmatcher inledde vi mycket bra med ett fartfyllt och varierat anfallsspel och känslan vi på bänken fick var att vi var det klart bättre laget i matchinledningen. Därför kom det som en kalldusch när Dalby lyckades få in två mål inom några minuter i de få motattacker de kom upp på.

Vi har en tråkig ovana att bli mer desperata i vårt spel efter att vi hamnat i underläge och  desperation leder ofta till slarv i passningar och soloraider som blir stoppade. Resten av matchen blev sen en tröttsam uppförsbacke, där Dalby var mycket skickliga på att försvara sig och att utnyttja  att vi tänkte mer framåt än bakåt. 

Malte gjorde ett mål och Vidar två och däremellan hade vi ett antal lägen, som vi borde haft bättre lycka med. Vi hade gett backlinjen instruktioner att de gärna fick fylla på i anfallsspelet, vilket tyvärr ledde till att vi blev sårbara och underbemannade bakåt och Dalby var riktigt effektiva när de fick chansen.

Bra intentioner i anfallsspelet, men vi måste komma tillbaka till grunderna i försvarsspelet, som gjorde oss så lyckosamma under förra året.